Vår älskade Luddis! <3
Dagen idag har varit fin, trots en väldigt orolig natt med besök på Blå Stjärnan för Luddes del. Det hela började igår eftermiddag. Jag, Kenneth och Ludde var ute och gick en långpromenad i skogen och Ludde fick springa lös så vi busade och lekte massor. Sedan så har ju vår bushund en förkärlek till pinnar, så han hittade (i hans tycke) en väldigt fin pinne som han sprang omkring med och helt plöstligt råkade han få in i munnen på något olyckligt vis. Han verkade ha lite ont på dagen och var skakig i kroppen, men inget värre än så. På kvällen fick han dock andningsvårigheter och började harkla sig väldigt. Så vi fick ringa och väcka vår granne som är veterinär (snacka om att ha världens bästa granne!) och han kom över vid midnatt för att kika på Ludde. Han rådde oss till att åka in med honom, för det verkade vara något som satt i halsen. Så Kenneth åkte in i rekordfart för att läget inte skulle förvärras och väl på plats fick de fick ta in Ludde på operation och söva honom för att kunna titta ner i hans hals och mage. De hittade och plockade ut en träbit ur nosen/halsen som var boven i dramat. En spetsig sak som skulle kunnat göra betydligt mer skada än vad den gjorde, usch - hemska tanke :( Nu är vår lille älskling och blivande storebror mycket piggare som tur är men det var en orolig natt som sagt. Kenneth och Ludde var inte hemma igen förrän 05:30, båda rejält trötta och medtagna. Själv låg jag på helspänn här hemma och bara väntade på att få uppdateringar om hur Ludde mådde, kunde knappt sova något. Så idag blir det en väldigt tidig sänggång för familjen Vikholmen helt enkelt.
Idag skulle vi egentligen ha träffat ett par som heter Thomas och Maria för hundbus för Ludde och deras tik Ronja, men detta fick vi tyvärr ställa in med tanke på nattens utmaningar för vår lille Luddis. Det kunde ta upp till två dagar innan han har återhämtat sig helt sa veterinären (som för övrigt var superduktig och trevlig enligt Kenneth). Vi gick istället på en stillsam promenad och var även och tackade vår kära granne för att han ryckte ut i natt, hade med oss en blomma och en chokladkartong till honom. Blev bjudna på kaffe och rulltårta så vi blev sittande där i ca 1,5 timme - mycket trevligt. Det är verkligen guld värt att ha så underbara grannar, vi verkligen är lyckligt lottade!!
Ludde är ju verkligen vår lilla bebis, vi har haft honom sedan han var åtta veckor och snart fyller han hela sex år (den 1 mars). Jag skulle aldrig klara av om någonting skulle hända honom, var helt förstörd igår! Han är verkligen en familjemedlem, han är liksom inte "bara" en hund. Han är vår bästa vän och kommer alltid att vara det. Han betyder otroligt mycket för både mig och Kenneth, vår älskade lilla tokhund <3 <3 <3

Vår älskade Ludde, julen 2011 tror jag om jag inte minns fel <3
Tur att allt gick bra med Luddis ❤❤