Idag var jag hos barnmorskan för en graviditetskontroll, så otroligt mysigt! <3 Denna gång fick stackars Kenneth inte följa med, är ju praxis här i Alingsås att den blivande mamman ska komma på minst ett besök ensam, utan sin partner. Det fick alltså bli idag, passade bra eftersom Kenneth har introduktionsvecka för sin AT-tjänstgöring. 

 

Hon mätte mitt SF-mått, blodtryck, tog lite blodprover, vägde mig och så fick jag lyssna på vår lilla knodds hjärtslag medan barnmorskan räknade hjärtfrekvensen. Kenneth var lite smått avundsjuk för att han missade detta, så fick lova att filma när vi lyssnade på hjärtat så han kunde få höra det tuffande och och underbara ljudet :) Så tack vare det kan jag dela med mig av denna fantastiska film!

 

 

 

Mitt SF-mått hade ökat från 24, i vecka 24, till 28 nu i vecka 30. I vecka 24 (vilket var första gången vi mätte SF-måttet) så låg jag inom de normala gränserna men lite över "genomsnittslinjen" som går mitt emellan de båda linjerna som utmärker normalvärdena. Haha, förklarar som en kratta - men ni som är eller har varit gravida vet vad jag menar ;) Denna gången låg jag dock mitt på genomsnittslinjen. Blev nästan lite orolig för jag har hört att man ska följa "sin" kurva men barnmorskan sa att första SF-måttet alltid är lite osäkert så hon tyckte det var en jättebra och helt normal utveckling :) Jag hade bra blodtryck och har gått upp totalt 7,5 kg sedan invägningen - från 50 kg till 57,5 kg. Bebisens hjärtslag låg på 144 (140 i v. 24) och h*n därinne verkade må superbra <3

 

Fick även ställt en del frågor som jag har samlat på mig sedan förra besöket och jag fick även mitt moderskapsintyg idag. Vi pratade bland annat om min blodgrupp (Rh-) och behandling för att förhindra ev. immunisering mot vår lilla knodds blod. Har nämligen pratats mycket om detta i vår gravidgrupp på Facebook och det visar sig att många kollar bebisens blod redan i magen och får sprutor redan under graviditeten medan jag har fått information att man kollar bebisens blodgrupp först när bebis kommit ut och får en spruta efter förlossningen. Så det verkar vara lite olika behandlingsmetoder beroende på var i Sverige man bor. Min barnmorska hade aldrig hört talas om detta och avfärdade det snabbt, men när hon såg att den andra proceduren t.o.m. stod som behandlingsmetod på 1177 så blev hon lite lätt förvirrad. Hon tackade för att jag uppmärksammade henne om detta och skulle definitivt kolla upp det och återkomma. Så vi får se hur det blir med detta! Fortsättning följer ;)

 

Nu längtar jag redan till nästa besök, då får Kenneth följa med igen och vi ska prata om lite tips inför förlossningen. Herregud, det börjar bli verkligt nu! Tänk att jag och min älskade Knet ska få en bebis om inte en alltför snar framtid och att lilla jag ska föda fram detta lilla underverk till världen! Heeelt otroligt! <3