Ja, det är inte klokt vad dagarna och veckorna springer iväg! Helt ofattbart att det redan är över elva veckor sedan jag åkte in till Borås med regelbundna värkar och vår lilla kille kom till oss några timmar senare! Ändå så känns det som han alltid har funnits hos oss, det är så självklart på något sätt <3 

 

Jag har lite dåligt samvete att jag inte har hunnit uppdatera bloggen i den mån jag velat, inte emot er kanske men emot mig själv som vill kunna gå tillbaka och minnas allt om x antal år, men jag njuter allt jag kan av nuet istället <3 De få stunderna jag hittar till datorn (som nu t.ex.) är när Alfred sover och eftersom han är vaken mestadelen av dagarna så blir det inte särskilt ofta ;) Jag tycker nämligen det känns så fel att sätta mig vid datorn när Alfred är vaken, hur kul är det för honom liksom?, utan då vill jag vara med honom och leka, busa, pussas och mysa för glatta livet. Och när han väl sover så finns det mängder med annat som behöver göras som jag då oftast prioriterar. Tur att han är en väldigt lättroad bebis som tycker det är roligt att sitta och titta på när mamma plockar ur diskmaskinen, viker tvätt, leker med Ludde osv - annars hade jag inte fått gjort någonting här hemma! ;) När mamma borstar tänderna är också en favorit - då är det tur att han har öron för annars hade leendet gått hela vägen runt hans lilla huvud ;) Nu låter det som att jag aldrig går en meter ifrån honom men så är givetvis inte fallet. Jag har faktiskt haft turen att få en bebis som både kan sitta och ligga själv en stund och vara toknöjd med det. Han är allt duktig mammas lilla buspojk! Hur som helst, planen är - som alltid - att börja blogga lite oftare men jag kan inte lova något! Allt fokus ligger på Alfred nu och jag ser till att insupa varje sekund och varje ögonblick med honom <3 <3 <3